Birgitta Bäckström Barnvisor Läromedel Blogg

  

 

Skara Högre Allmänna Läroverk

2019-07-04

Skara Högre Allmänna Läroverk blev min skola 1953 – 1961. Jag gick fem år i realskolan, tog realexamen och fortsatte sedan tre år i gymnasiet. På den här tiden gick det tåg på den smalspåriga järnvägen från Vara till Skara  och varje dag åkte vi skolungdomar den trettio minuter långa resan till skolan. Min bror Bosse och jag sprang ofta i full fart genom järnvägsparken för att hinna med tåget. Vi bodde nära och hörde när bommarna fälldes och tåget var på ingång. På tåget kunde man ta en sista titt på läxorna eller prata bort lite tid med kamraterna. Vi var 34 elever i klassen de första åren ; 3 elever från Kvänum, 14 bodde i Skara och övriga kom från orter i närheten.

           

       Läroverket på en fin akvarell. Nu byggs huset om till kommunhus.

 

Jag har många gånger tänkt på vilken uppoffring det var för föräldrar på den här tiden att ha sina barn i läroverket. Det innebar stora kostnader för terminsavgifter, läroböcker, måltider och resor för de barn som skulle få studera vidare. För min pappa blev det stora utgifter för både  mig och min bror, något som vi nog inte reflekterade så mycket över då. Lika lite tror jag nutidens ungdomar tänker på hur det var var förr och vilka förmåner de har som får allt ”gratis”. Att  kostnaderna kommer på skattsedeln är en annan historia, som de inte heller reflekterar över. 

Jag var en ganska ambitiös elev, skötsam, lugn, tystlåten, störde aldrig. Men nog fanns det rötägg i skolan även på den här tiden. Jag minns flera stackars lärare som mobbades hårt av killarna i klassen. ”Flaskan” som vi hade i tyska, en ensamstående, grå medelålders kvinna med en figur som gett upphov till öknamnet , slutade vissa lektioner i gråt. Busandet gjorde att jag med flera missade mycket av grunderna i tyska, något som visade sig på betyget senare. Men varför var vi andra så fega? Varför satte vi inte stopp för killarnas framfart?  Det var fler lärare som råkade illa ut, men jag minns den här stackars kvinnan bäst. Hon var ju tvungen att försörja sig, hade ingen man att falla tillbaka på eller få tröst av. Hade hon någon huvud taget? Vad visste vi? Hur tänkte vi?

Helene-Margarete Svanfelt f 1902      Helene-Margarete Svanfeldt äldre 

Helene Margarete född 1902, Norrköping, dotter till ingenjör Karl Filip Svanfeldt född 1866, Linköping och Marta Maria Helena Kapler född 1866, Tyskland. Hittade bilden på nätet. Fotot till höger är mitt eget. Hon hade kunnat berätta mycket för oss om Tyskland och om sina rötter, men hade vi lyssnat?